Kulturinventeringar
Norra Värmland bär på ett kulturarv som är unikt i världen — men som riskerar att glömmas bort om ingen tar hand om det. Vår arbetsgrupp för kulturinventering arbetar för att kartlägga, dokumentera och sprida kunskapen om det skogsfinska kulturlandskapet innan spåren vittrar bort eller försvinner under storskaliga exploateringar.
Om det skogsfinska kulturarvet
Kulturhistorisk grupp
Kulturhistorisk grupp arbetar för att öka kunskapen om områdets skogsfinska kultur och dess samspel med naturen.
I en tid med allt större fokus på klimatförändringar och hållbar förvaltning av naturresurser kan moderna metoder, såsom regenerativt jordbruk och skogsbruk, inspireras av den skogsfinska kulturen. Jorden i Värmlands berg är rik på bergarten hyperit, vilket tillsammans med skogsfinnarnas öppna kulturlandskap har skapat en stor biologisk mångfald. Den skogsfinska kulturhistorien kan upplevas i de välbevarade besöksgårdarna, liksom den lever kvar i landskapet genom sätrar, byggnadsrester, björkar med spår av naververksamhet, förvildade kulturväxter, handgrävda diken och lämningar från äldre verksamheter som tjärgrytor. Alla dessa spår i skogen binds samman av muntligt bevarade berättelser om människans öden, folktro och hantverk.
Finnskogarna sträcker sig längs båda sidor av gränsen mellan Norge och Sverige — grovt avgränsade av floden Glomma i väst och Klarälven i öst. Skogsfinnar är ättlingar till finska invandrare som under 1500- och framför allt 1600-talet utvandrade från Savolaxregionen i Finland. Skogsfinnar erkändes 1998 som nationell minoritet i Norge, och ett samarbete mellan Norge och Sverige arbetar för att centrala delar av Finnskogen ska tas upp på Unescos världsarvslista.
